Onsdagskvällen var inte min kväll alls, började bråka med P för han sa att han inte kunde hjälpa mig flytta till helgen men han ville inte säga varför.
Jag nöjde mig inte med det svaret, jag vill ju ha ett vettigt svar, en orsak till varför någon inte kan eller vill hjälpa mig med något.
Vi hade pratat redan tidigare i veckan om att han inte ville/kunde hjälpa mig och efter ett tag så skulle han hjälpa mig om jag hade medicin då så jag skulle ringa min läkare på onsdagen (Men som jag skrivit så svarade hon inte)
I går fick jag medicin som tur var.
Men tillbaka till onsdagskvällen nu.
Vi diskuterade en hel del och han la på luren i örat på mig, jag skickade sms och sa att han skulle ringa upp igen, han ringde upp en liten stund senare och vi pratade och jag fick en förklaring nu på varför han inte kan/vill hjälpa mig.. Men jag köpte inte den förklaringen ändå, men vi började inte bråka igen som tur var.
Sedan la vi på och jag mådde inte bra alls, kände bara sån hopplöshet, hade under samtalet slagit mig själv några gånger av frustration.
När vi la på så låg jag ett litet tag och försökte tänka, men kom inte fram till något annat än att jag inte orkade längre.
Jag ville bara få utlopp för alla känslor, men kan ju inte ställa mig o skrika här i rummet, det skulle inte gå..
Hittade en plastgaffel och började rispa och slå mig på armen, men när det inte hjälpte så gjorde jag sönder den och fick lite vassare kanter, men inte tillräckligt vassa så det gick hål.
Kom på att jag hade en rakhyvel och tog fram den och mina sömntabletter, började skära mig i armen och tog en tablett, sedan 2 till. Skickade ett sms till P där jag sa vad jag gjort.
Mina rumskompisar kom in, men de kollade bara på mig där jag låg halvt utslagen o grät.
De gick igen efter ett tag och jag tog en fjärde tablett.
P hade försökt få tag på mig o skickat sms, men jag orkade bara inte svara.
När jag började må ännu sämre så skickade jag ett sms o sa att han kunde ringa mig igen och det gjorde han o vi pratade en del.
Han ringde sjukvårdsupplysningen åt mig, de sa att det inte var någon fara, jag kunde bara sova bort tabletterna.
P o jag pratade lite till efter han ringt dom, han sa att jag skulle gå o lägga mig, men jag var så hungrig så jag ville gå o göra smörgås. P sa att jag inte skulle det för jag kunde göra mig illa om jag blev för trött, men jag lyssnade inte för just då hade jag inte känt så mycket av tabletterna.
Jag gick ner i köket när vi lagt på och gjorde smörgåsar, helt plötsligt så bar inte benen längre och jag var tvungen att sätta mig på en stol, jag bara rasade ihop.
Efter en liten stund så kunde jag stå på benen iaf så jag kunde ta min mat o gå upp på rummet, mådde jätteilla o trodde jag skulle kräkas, men det gjorde jag inte.
Åt min mat, kröp sedan ner under täcket o försökte somna men det gick inte, mina ben ryckte hela tiden så kunde inte slappna av, men efter ett tag så lyckades jag somna som tur var.
Tordagen vaknade jag upp och mindes inte direkt vad jag gjort, men kom på det efter några minuter och fick genast ångest för vad jag gjort mot mig o P.
Jag var fortfarande påverkad av tabletterna så var tvungen att ställa in jobbet på kvällen, jag hade inte orkat jobba.
Åkte iväg till mötet på Liljeholmen, det var jobbigt att åka när jag mådde illa, men jag kom fram och närj ag kom fram kändes det lite bättre, men var yr hela mötet.
Vi pratade om våra färdigheter, jag pratade om att jag fått rum nu och att jag var ute ensam i lördags.
En tjej bjöd in oss alla på glöggkväll hos henne, det ska bli trevligt, glögg är gott o människorna trevliga.
När mötet var slut så kom hon fram till mig o sa att hon hade något till mig och så kramade hon om mig.. Jag blev ställd, ingen har kramat mig så spontant innan.. Nästan så jag började gråta faktiskt..
Jag har ingen aning om varför, men kanske att hon la märke till min arm o när jag frågade ledarna när man blir av med självdestruktiviteten och självmordstankarna, det märktes nog hur dåligt jag mådde.
Sedan hade jag sällskap med en annan tjej till tunnelbanan, vi pratade om att hitta på något ihop på fredagkvällen.
Hämtade ut min Atarax på väg hem oxå så jag kunde ta dom innan jag pratade med P.
Väl tillbaka på vandrarhemmet så fixade jag lite mat, stod o pratade med en kille från London i köket, det var trevligt.
Sedan åt jag o tog 2 Atarax innan jag gick upp till rummet igen och skickade sms till P om att jag tagit dom så vi kunde prata.
Han ringde upp en stund senare och vi pratade om dagen och helgen, inget bråk nu.
Sedan pratade vi lite senare på kvällen oxå innan jag gick o la mig, då pratade vi mest om kontraktet o så, sedan fick jag ju saker att tänka på så var rädd att jag inte skulle kunna somna..
Mycket riktigt, jag låg ju o funderade på det vi pratat om och försökte komma fram till en bra lösning och det gjorde jag oxå.
Men nu kanske jag inte behöver ta till den lösningen för det ordnar sig ändå kanske och det är bra, nu slipper jag förhoppningsvis soc och det ska bli så skönt. Kommer få mer jobb så jag kommer kunna klara mig själv på hela lönen nu.
Jag får pengar nu för hyran, sen får jag förhoppningsvis julklappspengar som vanligt o då ska de gå till hyra o mat.
Så jag har allt planerat nu och det är skönt, ska sitta o kolla lite mer jobb idag oxå så jag kan få jobb upp till 75%.
Idag ska vi skriva kontraktet kl 14, jag hoppas mina pengar kommer in tills dess annars kan jag inte åka iväg, måste köpa veckokort på SL och sedan ha 1500 till henne som hon ska få till en början och sedan resten av hyran på måndag.
Ikväll ska jag ut med en kompis kanske, få se hur det blir.
Nu sitter jag o bara slappar på rummet.
Har sagt till i receptionen att damen här inte respekterar mig alls, att hon har fönster öppet hela tiden fast jag stänger. O inatt så gick hon ut vid 3 och bara lät dörren slå igen så jag vaknade, likadant när hon kom tillbaka, hon bara lät dörren slå igen..
Jag skulle ju upp tidigt och var jättetrött i morse för jag får min nattsömn störd av henne.
Hon checkar ut imorgon så jag får en natt utan henne iaf.
Idag var jag ju då hos min psykolog, jag börjar tycka det är för jobbigt.. Han pressar mig för mycket o jag klarar inte det, han försöker få mig att svara på frågor jag inte har en aning om svaren på. Som tex "varför tror du han/hon gjorde eller sa så" Hur ska jag kunna veta det? Jag känner att jag vill byta, men då vet jag inte om jag får gå kvar i samma grupp och den vill jag inte byta bort.
Men nu är det snart juluppehåll, så då får jag tid att tänka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar