Vilken vecka..

Måndag:
Jobbade på som vanligt, kände mig dock lite frusen, kallsvettig o varm..

Tisdag:
Fick ringa jobbet på morgonen och säga att jag inte kom, hade hostat hela natten o knappt sovit nått..
Var till läkaren som sa att allt var normalt o att jag ska ta hostmedicin o avvakta ett par veckor..
Hade då haft hosta i fem veckor..

Onsdag:
Vaknade ungefär en gång i timman natten till onsdag och kände mig febrig o kallsvettig.
Vaknade klockan sex av klockan, hade riktigt ont i magen.
Ringde jobbet o sa att jag inte kommer.
Magen fortsatte göra ont o jag misstänkte det var gallstenen som gav sig till känna..
Ringde 1177 på eftermiddagen, tog inte många minuter innan hon sa att jag ska ringa 112 för jag behövde åka in o hon ville inte jag skulle ta bussen..
Ringer 112, fick prata med en lugn och trevlig man som fick mig att skratta mitt i allt elände och det var bra, behövde det.
Efter 30 minuter kom ambulansen, två män som direkt bestämmer sig för att ta med mig in.

Kom in vid 16 tiden, det togs prover på mig och efter några timmar fick jag komma in på ett rum.

Torsdag:
Ultraljud av gallblåsan och lite annat, jag var lite påverkad av smärtan så minns knappt nått mer än att hon hittade stenen men att inget var inflammerat eller så..
Hon som gjorde undersökningen var snäll men lite burdus på nått vis.. Kanske stressad, men ändå.. Jag ligger o har ont och hon lät lite sur när jag sa att det gjorde ont på ett visst ställe när hon drog över revbenen..
Upp på rummet igen, tal om en ev operation för att ta bort gallblåsan.
Först röntgen av lungorna för att se så inget satt där.
Ronden kom, fick berätta vad som var felet med mig och han sa direkt att det inte är gallan utan något annat.
Lungröntgen visade lite lite vatten i lungan men det var typ normalt.
Jag fick börja äta, riktigt gott efter 30 timmars fastande.

Fredag:
Väckt kl sex efter en natt med otroligt god sömn, fick medicin o sen slocknade jag igen o halvsov fram tills 11 tiden när det var dax för ronden.
Han sa direkt att röntgen på lungorna visat lungsäcksinflammation och att han nu sa hej då för det är inget man ligger på sjukhus för. Helt fantastisk person, han sa det på ett härligt sätt o alltid ett leende o glimten i ögat.
Fick lite lunch o sen sa jag hej då till rumskamraten, packade min väska o gick till apoteket, hämtade medicin o åkte sen hem.
Det var så skönt o komma hem igen trots att det bara var två nätter borta.

Lördag (idag):
Sovit otroligt gott inatt, har ont fortfarande men det kan hålla i sig ett bra tag.
Blir en lugn helg, ska försöka ut i solen lite o gå till affären en sväng här snart.

5 år.

Ja, då har det gått fem år nu då, förstår inte vart åren tagit vägen faktiskt, det har gått otäckt snabbt tycker jag..

Fem år av mycket smärta, både fysisk och psykisk, men jag har lärt mig nu vem jag är, hur jag fungerar och allt sådant.
Jag har fortfarande inte nått målet, men gör man nånsin det? Lär man sig till 100% vem man är?
Jag är dock lycklig och mår bra idag, det var jag inte tidigare även fast jag trodde det.

Det senaste året har det hänt en hel del saker, mest trevliga saker och detta har gjort att jag kunnat hitta mig själv ännu mer och veta vad jag vill och inte vill.

För fem år sedan så såg jag ingen framtid, såg inte varför just jag skulle vara värd att få leva och må bra..
Tack vare några få, men otroligt underbara vänner så ser jag en ljus framtid nu.

Jag har fortfarande svårigheter, men för varje dag som går så går saker och ting lättare.
Sedan november förra året har jag en praktikplats på ett ställe här i stan och genom att jag är där så utvecklas jag ännu mer. Alla där är så stöttande och supernöjda med mitt jobb jag gör och det gör att jag får mer självförtroende.

Så dessa fem åren har varit bra för mig trots allt, jag har utvecklats, vuxit som människa och som sagt, känner mig mycket lyckligare nu.