Jag undrar..

Om det är meningen att ens psykolog ska få en att må sämre? Att ens psykolog ska få en till att tröstäta och/eller röka? Att man ska må så dåligt när man går därifrån att allt känns hopplöst och man bara vill ge upp allt?
Jag kan ju nu lugna mina nära o kära med att jag inte har rökt iaf, men tröstäta ligger nära till hands just nu. Vet inte vad som är värst, täppa till med socker eller röka..
Nu kommer ju även en liten bekännelse, men jag är 30 år och får göra vad jag vill. Ja, det händer att jag röker... Det händer på krogen och när jag är stressad eller upprörd, men det händer sällan, väldigt sällan, så sällan så det är ingen idé att jag ens köper ett paket själv för det tar aldrig slut ändå..

Jag var nära till tårarna hela vägen hem, smsade med J lite för han är ju ändå insatt i detta, han vet hur jag har det och han kan svara på ett bra sätt.
Jag känner åter igen att jag vill avsluta individualterapin, men det går inte, jag måste gå kvar där ett tag till, men jag tycker inte att det ger så mycket när det blir så här som idag.

Nu har jag 1 vecka på mig att fundera på allt.

När jag kom hem så gick jag och handlade lite mat, letat febrilt efter säkerhetsnålar, men finns ingenstans att få tag på.. Kan finnas på Coop här i centrum så ska kolla det imorgon.
Kom hem, kollade hobbykatalog efter säkerhetsnålar, hittade att de hade, men orkar inte åka ända till Farsta idag.. Ska kolla Coop allra först o finns det inte där så får jag ju åka iväg, antingen till Farsta eller Sollentuna.

Nu sitter jag o pysslar lite med mina nyinköpta pärlor o annat som jag köpte i lördags när jag o min kompis var på Pärl och smyckesmässa på Lidingö.
Ska se om jag inte kan fixa ihop ett o annat smycke idag om jag har tålamod..