Vårdcentral och systembolag.

Ja, det är ju nästan samma sak.. Haha..

Igår var jag på vårdcentralen då jag misstänker uvi igen, haft det hela helgen och nu vart jag så trött på att det aldrig gav med sig..
Så jag kom dit, anmälde mig, sedan fick jag gå till labbet o ta nummerlapp där för att lämna prov.
När jag satt där med min rosa nummerlapp och försöker att inte tänka för mycket på rinnande vatten o så så hör jag en röst.
En man som står intill mig, en äldre man, han säger att vi kan byta nummerlapp för han hade inte sett att jag var där innan honom och hade då tagit en lapp innan han anmält sig i kassan.
Det var jättegulligt, det var bara 1 nummer före han hade, så det hade inte spelat mig nån roll, men han ville så gärna byta.

Så kom jag då in till läkaren, en akutläkare, provet hade inte visat på några starka tecken på uvi så de var tvungna att skicka iväg på odling innan jag kunde få medicin..
Jag har klunkat i mig tranbärsjuice sedan i torsdags och kanske det är det som gjort att testet inte visade något iom bakterierna inte får ordentligt fäste..
Så jag får svar i eftermiddag eller imorgon, så tills dess får jag gå med sveda o värk.. Man får ju ont i magen ibland vid uvi oxå..

Efter vårdcentralen var jag i skolan en sväng o sedan efter skolan ner på stan för o köpa mig några öl på bolaget.
Står i kassan o framför mig står en ung tjej med barnvagn.
När jag betalat så står hon o lastar i sina flaskor, hängde påsarna på barnvagnen, barnet satt inte i och vagnen tippade bakåt..
Allt verkade ju ha gått sönder i hennes flaskor..
Lilla flickan tittade på golvet och konstaterade att det var glas där, sedan fick hon sätta sig i vagnen.
Började prata med mamman, just om att det är nog inte första gången detta händer på ett systembolag, man tänker inte på att vagnen är lite lättare utan barn i..
Sedan så vart det lite prat om Barbapappa, dottern hade gosedjur med dom o hon tappade en som jag plockade upp. Då berättade hon för mig att det var Barbapappa Skön (tror jag den hette) och jag tyckte det var bra att hon påminde mig om namnen då jag glömt bort alla.
Så pratade mamman o jag lite om det att saker kommer tillbaka, som just Barbapappa, det fanns ju när vi var små också.

Sedan så sa vi hej då och jag gick hem, såklart så lyckades jag tajma broöppningen.. Ganska komiskt egentligen, jag lyckas alltid med det..
Men så igår så gick jag ju då o tänkte att kanske jag klarar mig den här gången iom jag bara skulle upp till stora vägen o sen över bron..
Sedan så tänkte jag att det ultimata är ju om jag hör plingandet redan när jag är nedanför stora vägen så jag slipper tvärnita som jag fick göra sist när plingandet började precis när jag var vid signalstolpen... Haha..
Precis när jag tänkt klart tanken så.. Jomenvisst.. Där kom plingandet.. Haha.. Jag började skratta för det var ganska kul..
Så det var bara o gå upp till vägen, ställa sig o vänta, titta på alla segelbåtar som gled (nåja, körde för motor) förbi under bron o längta ut själv...